Andre artikler;

Strejk vid Sulitjelma
Internationällt tältlif
Isbræmålaren
Den stora grufolyckan
Artikkelserie om Sulitjelma

Tilbake

ISBRÆMÅLAREN

    Jag slår på väggarne till mitt palats - då jag tar ett renhår ur kroppen kommer det med armar o. händer 50 i st. - en jagande vindrackare - Stå hela natten och hålla en tältstång - eller med axlarne stöta till väggarne, som hotande bågna in - detta hårda evinnerliga klappande af tältsidorna - veta att man har en oändlig väg ner till bygden - tänka på Varvekhyddan ej långt härifrån - minnas mannen, som dog på Hankabacken - mina whiskyflaskor - dricka hela natten för att hålla värme äta smör o. skorpor.
    Den som hade haft Varvekhyddan här -
    Jag går ut för att gräfva undan snön - kommer in med frostbitar i fingrarne - det ångar af dem - och min andedrägt.
    Mina två ljus flämta –
    Jag försöker se mig själf –
    På tältstången - komagerbanden och en våt skinntröja. Primus, en sill i vatten. Biffköttet utanför - jag lägger papperet på en duk och försöker skrifva novell. Men detta klappande och dessa rystningar tvinga mig att gång efter annan springa upp. Ibland stillnar det - Då hör jag stormen tjuta kring Nunatakkerna, den kommer.
    Opp att hålla i tältstången! –
    Dukar som jag spänt på skär jag utaf och kommer att tänka på de Napoleonska generalerna, som gjorde det samma i Spanien o Italien. Och det var nog icke Isbrædukar –
    På fjällfärd o. i tält är morgontofflor bra. Jag måste taga dem af och sitta i de våta lauparskorna. När som hälst går tältet - och jag har en hel natts marsch i snöstorm. Då jag var ute nyss såg jag icke handen framför mig - men mitt tält lyste derutifrån gult och skinande. –
    Aldrig förr har jag druckit sprit allena. Nu gör jag det - grovkjæft af whisky -
    Löjtnantens tält, bankiren i fransk-tyska kriget - den danske kaptenen, Lefve gamla Sverge –
    Stekpannan med kall biffgryta - kaffepannan, condensed milk - kaffe choklad - skorpor (i morgon skall jag på hemvägen lefva på choklad -)
    Då jag med fjällstafven slår på väggarne till mitt hem - home sweet home! - är det som om stormens onda ande svarade genom att slå ifrigare i tältduken - Hvarför klappa segel i kuling?
    Hvad är det, som gör recülen -?
    I lugnare ögonblick hör jag sorlet af glacierelfven –
    Den nye vetenskapsmannen, som fotograferade. –
    Jag blifver sömnig af detta klappande o. detta vakande och stridande - nu på andra dygnet - vill bara sofva. Förstår så godt, att de som gå vilse i snöstorm vilja lägga sig ned och sofva. –
    Stöter med stafven, min stolta fjällstaf mot väggarne - med fötter sparkar jag o. med händer slår och vänder hufvudet till o. stångar undan snön, som våt och tung hotar att spränga mitt hem - sweet home!
    Hvarför skulle jag också kalla det "Home Sweet home".
    Hvarje hål i tältväggen satte in en allt rundare mage - fylld med klabbig snö –
    Man blir så ilsken öfver detta evinnerliga klappande, som aldrig tar slut. Så upprifven, nervös och uppretad att man önskar - att tältet väl och vackert vore bortblåst så att marschen genom snöstorm och natt kunde taga sin början - hur den än ginge för öfrigt. En man, som vakat två dygn och sitter ensam i ett slående tält under snöstorm - bredvid en glacier - är icke sig själf längre. –
    Jag stod vid tältstången o. halfsof - hörde seglen slå i fjärran sköjt i orkan vid gibning -.