Artikkelens deler; Sulitjelma På skidor til Sulitjelma Naturen vid Sulitjelma De första gruvarbetena Gruvbesök I Fagerlid Läkarevården Hur man lever ..... Ett storartat arbete Tilbake

Läkarevården     År 1893 antogs till verkets läkare dr H. Möller, som för närvarande har till sjukhus en mindre barack med 10 sjuksängar och full servis för dessa. Ett nytt, för ändamålet särskilt uppfört, sjukhus skall vara påtänkt. Instrumentservisen, som är läkarens egen, är fullt modern och lär i modernitet och fullständighet fullt uthärda jämförelse med den i Bodö sygehus.    Hälsotillståndet är mycket gott.    Av epidemier har man endast gjort bekantskap med difteri. Det var för två år sedan. Som en kraftig hämmare och hjälpare mot denna farsot anses den starka svavelröken från Fagerlid ha varit.    Naturligtvis kan icke vid de oupphörliga inflyttnin­garna av arbetare all smittas införande hindras, men vid sådana tillfällen interneras genast de sjuka och man tager uti med järnhandskarna.    Egendomligt nog har tyfoid, som är vanlig i Lofoten, aldrig införts av någon av de arbetareskaror, som ström­ma hit varje vår efter Lofotfiskets slut.    Den värsta plåga, som införes, är ohyra, i synnerhet vägglus. I barackerna har man upprepade gånger målat, tvättat, putsat och arbetat för att få otyget bort, men framgången har icke motsvarat ansträngningarna. Där­för är det mer än en tanke att vid kajen uppställa en slags ugn och ånginrättning för att där låta varje ar­betares plagg genomgå en rensning.    Ingen får sälja spritdrycker här och därför, för­klarar doktorn, är naftakravet stort. Arbetarna komma en, två eller flera och begära nafta för den eller den kräm­pan. Få de icke nafta, vilja de ha bröstdroppar eller Ri­gabalsam, som också innehålla litet sprit. Men har nå­gon befunnits så pass illamående, att han kunnat få ut sina I5 gram nafta, kan det hända att »svineheldige» sju­ke sneddar in på ångköket och får en kopp kaffe och la­gar sig en uddevallare.   (C) Sulitjelma historielag